Om forskning & utveckling

Vad betyder det att vara myndighetschef? Hur påverkas man av rollen? Utifrån att under mer än 12 år ha följt myndighetschefer under hela deras förordnandetid lyfter IPF:s Kira von Knorring Nordmark och Gunnar Westling fram intressanta utvecklingsmönster som går igen IPF-skriften ”Berättelsen om myndighetschefens utvecklingsresa”.

Vi ställer oss frågan: Vilka utmaningar möter en myndighetschef, utifrån ett chefs- och ledarperspektiv? Vad lär sig chefen av att hantera dessa utmaningar? Och, inte minst, vad kan förklara de ofta återkommande mönster vi ser i myndighetschefers utvecklingsresa?

Beställ skriften HÄR

Inom ramen för Trafikverkets uppdragsforskning undersökte IPF under 2021–22 hur nyckelaktörer inom pågående digitaliseringsprojekt upplevde sina roller och hur det knyter an till myndighetens vision och målsättning för digitalisering.

Resultaten från projektet visar att Trafikverkets arbete med digitalisering upplevs som fragmenterat och med bristande helhetssyn, vilket hindrar projekt och initiativ att nå uppsatta mål. Det saknas också tydlighet vad gäller roller och mottagande av genomförda initiativ. Studien visar dock att Trafikverkets förändringsberedskap har ökat under senare år, vilket bidragit till ökad medvetenhet hos medarbetare och chefer om behovet av ökat fokus på förändring.

För framtida arbete inom digitalisering pekar studiens resultat mot vikten av att:

• Synliggöra och ta vara på framgångar inom både delprojekt och ordinarie digitaliseringsinitiativ.
• Systematisera lärdomar från tidigare implementering av nya roller och använda dem vid planering och införande av nya roller och initiativ inom området förändringsledning.
• Utbyta erfarenheter och lärdomar från tidigare genomförda förändringar mellan verksamhetsområden och verksamheter.
• Ha en mer sammanhållen styrning av digitala initiativ för att undvika dubbelarbete, ineffektivitet och resursslöseri.
• Ta vara på de kompetenser som finns i myndigheten och ha en tydligare kommunikation från ledningens sida vad gäller motiveringar och prioriteringar.

Projektet har bidragit med nya insikter kring arbetssätt och organisering av myndighetens pågående digitaliseringsarbete. Endast genom att förstå hinder i systemet för nyttoskapande kan förändringar i ledning, styrning och uppföljning göras.

För genomförandet svarar: Fredrik Molin ekon. dr. IPF, samt Eva Norrman Brandt, fil. lic. affilierad IPF

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF

Länk till rapport 1: Trafikverket – Förändring och digitalisering inom myndigheten

Länk till rapport 2: Transformational Change and Digitalization—The Case of the Swedish Road and Transport Administration

Inom ramen för Trafikverkets uppdragsforskning undersökte IPF under 2021–22 hur nyckelaktörer inom pågående digitaliseringsprojekt upplevde sina roller och hur det knyter an till myndighetens vision och målsättning för digitalisering.

Resultaten från projektet visar att Trafikverkets arbete med digitalisering upplevs som fragmenterat och med bristande helhetssyn, vilket hindrar projekt och initiativ att nå uppsatta mål. Det saknas också tydlighet vad gäller roller och mottagande av genomförda initiativ. Studien visar dock att Trafikverkets förändringsberedskap har ökat under senare år, vilket bidragit till ökad medvetenhet hos medarbetare och chefer om behovet av ökat fokus på förändring.

För framtida arbete inom digitalisering pekar studiens resultat mot vikten av att:

• Synliggöra och ta vara på framgångar inom både delprojekt och ordinarie digitaliseringsinitiativ.
• Systematisera lärdomar från tidigare implementering av nya roller och använda dem vid planering och införande av nya roller och initiativ inom området förändringsledning.
• Utbyta erfarenheter och lärdomar från tidigare genomförda förändringar mellan verksamhetsområden och verksamheter.
• Ha en mer sammanhållen styrning av digitala initiativ för att undvika dubbelarbete, ineffektivitet och resursslöseri.
• Ta vara på de kompetenser som finns i myndigheten och ha en tydligare kommunikation från ledningens sida vad gäller motiveringar och prioriteringar.

Projektet har bidragit med nya insikter kring arbetssätt och organisering av myndighetens pågående digitaliseringsarbete. Endast genom att förstå hinder i systemet för nyttoskapande kan förändringar i ledning, styrning och uppföljning göras.

För genomförandet svarar: Fredrik Molin ekon. dr. IPF, samt Eva Norrman Brandt, fil. lic. affilierad IPF

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF

Katarina Barrling, docent och forskare på IPF har tillsammans med professor Sören Holmberg varit redaktörer och medförfattare till en forskningsantologi beställd av Sveriges Riksdag på temat ”demokratins framtid”.

13 ledande forskare ger här sin syn på demokrati och demokratiska processer. I fokus står demokratins tillstånd idag och med detta som utgångspunkt tecknas också olika framtidsscenarier.

Ladda ner antologin i sin helhet via denna länk 

Vid frågor kontakta gärna: Katarina Barrling, IPF

Falu kommun och Landstinget Dalarna driver sedan några år ett gemensamt utvecklingsarbete i syfte att åstadkomma tidiga och samordnade insatser för barn med särskilda behov av stöd. Viljan och förmågan att samverka över professionsgränser, över huvudmannagränser och över gränser mellan olika förvaltningar har varit en viktig framgångsfaktor i arbetet.

Exemplet från Falun visar hur sådan samverkan gynnas av en atmosfär som präglas av tillit och är ett resultat systematiskt och tålmodigt och ofta ansträngande arbete med att utveckla ömsesidig respekt bland medlemmarna i arbetsgrupper och team.

För tillgång till projektets slutrapport som ingår i Tillitsdelegationens forskningsantologi (SOU 2018:38) klicka här

Vid frågor kontakta gärna: Johan Hansson, IPF.

På uppdrag av Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) i samarbete med Arbetsförmedlingen, och i samverkan med SKL och ett antal partsorganisationer, har IPF bedrivit ett forsknings- och lärprojekt där syftet är att finna bättre vägar för att få unga till arbete genom att studera positiva exempel. Projektet är uppdelat i två delar.

Delprojekt 1 inriktar sig på samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen och andra relevanta lokala aktörer. Delprojekt 2 är inriktat på företag som anställer unga och unga nyanlända. I projektet har utvalda kommuner och lokala arbetsförmedlingar, samt utvalda företag, under ett år, givits möjlighet att diskutera, analysera och systematisera kunskap och erfarenheter utifrån det som gör positiv skillnad i arbetet med att få unga i arbete.

Projektets slutsatser presenterades på 2017 års Dua-dag. Tag gärna del av Katarina Barrlings och Fredrik Molins inslag på konferensen via denna länk.

För tillgång till projektets slutrapport klicka här

Vid frågor kontakta gärna: Katarina Barrling, IPF.

IPF-forskaren Fredrik Molin deltog i ett projekt som leddes av Avdelningen för Arbets- och Miljömedicin vid Uppsala universitet, med syfte att undersöka implementeringen av ett strukturerat arbetssätt för att stötta svenska kommuner i deras arbetsmiljöarbete.

Projektet tog sin utgångspunkt i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Projektet undersökte även faktorer som upplevd produktivitet, sömn och organisatorisk rättvisa för att studera arbetssättets påverkan på medarbetares hälsa och välmående. Studien genomfördes i 18 svenska kommuner genom en kollaborativ forskningsansats där handledare utbildas i kommunerna som sedan genomför arbetsplatsträffar i sina respektive arbetsgrupper.

För mer information kontakta Fredrik Molin eller läs mer på Stamina -Uppsala universitet

IPF:s Birgitta Södergren har medverkat som följeforskare i projektet ”Den svenska flaggskeppsfabriken” som studerat erfarenheter från tio ledande produktionsföretag att bedriva tillverkande produktion i Sverige. Projektet har genomförts med stöd från Vinnova och under ledning av Teknikföretagen och IF Metall. Deltagande företag har varit Haldex, Toyota, ABB, Electrolux, Bombardier, Siemens, Scania, AstraZeneca och Sandvik.

Ofta framhålls i debatten svårigheterna med att bedriva tillverkande produktion i högkostnadslandet Sverige. Men trots det finns ett antal produktionsföretag, som under många decennier bedrivit framgångsrik tillverkning i svenska fabriker i hård global konkurrens. De genomför täta produktinnovationer. De införlivar ny teknologi och hanterar snabba förändringar i kundkrav och omvärldsförutsättningar. De möter ofta tuffa utmaningar och de får åtskilliga törnar, men håller ändå en tätposition inom sina produktnischer eller affärssegment. Vad är det som dessa företag gör rätt? Vilka styrkor bygger de på, när de driver produktion i Sverige? Vilka arbetssätt, lednings- och organisationsformer har de, som får det att fungera?

Projektet finns dokumenterat som en nedladdningsbar bok hos Vinnova.

Vid frågor kontakta gärna Birgitta Södergren, IPF.

På uppdrag av Riksidrottsförbundet har IPF bedrivit ett projekt som fokuserar på frågan: Hur arbetar lokala idrottsföreningar för att bidra till nyanländas inkludering i det svenska samhället och svensk idrotts utveckling?

Frågan adresserades genom att undersöka föreningarnas arbete utifrån olikas infallsvinklar och teman. En viktig utgångspunkt var idrottsföreningarnas arbete ser mycket olika ut i landet. Syftet var att tillhandahålla en ingående beskrivning av olika arbetssätt i Sveriges idrottsföreningar och därmed också kunna identifiera drivkrafter och framgångsexempel, för vidare spridning till idrottsrörelsen i hela Sverige. Projektet gav också deltagande lokala idrottsorganisationer en möjlighet att byta erfarenheter och tillsammans på ett systematiskt sätt undersöka vad som gör faktisk skillnad i arbetet med inkludering.

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

Läs gärna rapporten HÄR

Eller lyssna på vår podd om projektet HÄR

IPF samverkar genom Kristina Tirén i ett forskningsprojekt tillsammans med Luleå tekniska universitetet, LKAB och Kiruna kommun gällande lärares ledarskap. Arbete bygger på en tidigare forskningsstudie av Anna Öqvist och Malin Malmström på LTU baserad på intervjuer av elever från Malmfälten gällande attityder till vidareutbildning.

Upprinnelsen till studien var LKAB:s framtida behov av kompetensförsörjning och bristen på utbildad arbetskraft i Malmfälten. I delrapporten Barns och ungdomars attityder till vidareutbildning. Identifiering av nyckelfaktorer för framtida kompetensförsörjning 2014 framkom tre signifikanta drivkrafter till fortsatta studier. Dessa var utbildningsmotivation, lärares ledarskap och elevens självbild vilket därmed ligger till grund för detta forskningsprojekt där förskollärare och förstelärare i Kiruna kommun ingår.

Projektet pågår under 2018 – 2022

Vid frågor kontakta gärna: Kristina Tirén, IPF.

En interaktiv studie av enheter i kommuner och landsting.

Forskningsstudien rör hur lärande- och kommunikationsklimatet i arbetsgrupper kan ge ökade prestationer och bättre hälsa i organisationer. Studien har undersökt hur ett gynnsamt arbetsklimat med god kommunikation och lärande konkret utvecklas på arbetsplatser inom kommuner och landsting. Projektet var ett tvärvetenskapligt samarbete mellan företagsekonomer och forskare från områden som organisation och lärande, personalvetenskap samt arbetsmedicin/hälsa i arbetslivet. Projektet leddes av docent Birgitta Södergren, vid IPF, och Eva Vingård, professor i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet. Syftet var att bidra till att väsentligt öka kunskaperna om hur konstruktiv kommunikation och ett gott lärandeklimat kan bidra till ett bättre arbetsliv, både i termer av ökad produktivitet och ökad hälsa. Ett 20-tal organisationsenheter inom 4-5 kommuner och landsting medverkade i projektets kvalitativa del. Medverkande organisationer fick, samtidigt som de deltog i studien, praktisk träning och coachning i att utveckla sin kommunikation. Tag del av rapporten.

Vid frågor kontakta gärna Fredrik Molin, IPF.

Projektet styrning och motivation, ett forskningsprojekt beställt av Trafikverket. Projektet handlade om kopplingen mellan styrning och motivation och utgår från frågan: hur styr man en organisation utan att påverka medarbetarnas motivation negativt? Hur ser sambandet mellan styrning och motivation ut och hur kan den informella styrningen stödja motivation och kreativitet? Utifrån dessa övergripande frågor undersökte projektet förutsättningarna för en styrning och ett ledarskap som stimulerar kreativitet och motivation. Projektet studerade dessa förutsättningar utifrån tre perspektiv: verksamhetens kultur, dialogmönster bland medarbetarna samt medarbetarnas möjlighet till inre motivation och flow.  Projektet syftade till att nå fördjupade insikter om hur styrformer som stimulerar kreativitet och motivation kan bidra till ökad effektivitet i en modern myndighet. Forskare i projektet var Johan Hansson, Fredrik Molin och Birgitta Södergren. Tag del av rapporten.

Vid frågor kontakta gärna Johan Hansson, IPF.

Läs mer om projektet här.

På uppdrag av Falu kommun genomförde IPF ett projekt med fokus på värdegenerande styrning i skolan. Syftet var att utveckla undervisningen genom ökad förmåga att hantera olikheter i yrkesroller, ökad förståelse för organisationskulturen samt ett ökat fokus på tillitsbaserad styrning. Ett delsyfte var att identifiera och beskriva de styrkor avseende organisering och ledning som gör det möjligt att bedriva framgångsrik undervisning. Ett ytterligare syfte var att utveckla en metodik för erfarenhetsutbyte mellan skola och förvaltning, och skapa nätverk mellan skolenheter. Projektet syftade ytterst till att ge verklig och varaktig förändring i undervisningen.

Målet var att projektet skulle mynna ut i konkreta förslag på åtgärder eller utvecklingsprojekt samt ge effekt hos eleven i klassrummet. Slutmålet var att öka måluppfyllelsen, öka söktrycket på naturvetenskapliga och tekniska utbildningar samt att få elever mer intresserade och engagerade av naturvetenskap och teknik.

Vid frågor kontakta gärna: Johan Hansson, IPF.