Projekt inom forskning och kunskapsutveckling

Vi utvecklar och sprider kunskap om organisation och styrning, ledarskap och samhälle – alltid i nära dialog med praktiken. På så sätt bygger vi och våra affilierade forskare broar mellan akademi och arbetsliv, där forskningen sätts i arbete och praktiken bidrar till ny kunskap. Nedan hittar du exempel på projekt inom tre huvudsakliga områden: ledarskap med fokus på grupp och individ, organisation och styrning, och samhälle.

Ledarskap utifrån grupp och individ

Vi utforskar samspelet mellan människors behov, relationer och organisationers mål. Våra projekt rör teman som medledarskap, arbetsmiljö, vuxenutveckling, kommunikation, tillit, motivation och ledarskap på högsta chefsnivå. De bedrivs nära praktiken och bidrar med kunskap som stärker både individers utveckling och gruppers effektivitet.

Vad betyder det att vara myndighetschef? Hur påverkas man av rollen? Utifrån att under mer än 12 år ha följt myndighetschefer under hela deras förordnandetid lyfter IPF:s Kira von Knorring Nordmark och Gunnar Westling fram intressanta utvecklingsmönster som går igen i IPF-skriften ”Berättelsen om myndighetschefens utvecklingsresa”.

Vi ställer oss frågan: Vilka utmaningar möter en myndighetschef, utifrån ett chefs- och ledarperspektiv? Vad lär sig chefen av att hantera dessa utmaningar? Och, inte minst, vad kan förklara de ofta återkommande mönster vi ser i myndighetschefers utvecklingsresa?

Beställ skriften HÄR

Kira von Knorring Nordmark

Vid frågor kontakta gärna: Kira von Knorring, IPF.

Ett pågående samarbete mellan två forskare och två legitimerade psykologer vid IPF utforskar nya sätt att förstå och organisera arbete i en komplex och föränderlig värld. Med fokus på ledarskap, medarbetarskap och medledarskap belyses dessa områden ur både historiska och nutida perspektiv. Utgångspunkten är att traditionella modeller inte alltid räcker till när chefer och medarbetare ständigt behöver balansera mellan stabilitet och förändring, mellan långsiktig strategi och vardagens operativa utmaningar.

Projektet ska resultera i en skrift som särskilt riktar sig till chefer och HR-ansvariga inom offentlig sektor och är tänkt att användas i ledningsgrupper, bokcirklar eller utvecklingsdagar som underlag för reflektion och samtal. Den erbjuder inte färdiga lösningar eller recept, utan syftar till att utmana, väcka frågor och inspirera till nya sätt att tänka om roller, ansvar och samspel i organisationer.

Lyssna gärna till en podd som Annika Gistvall och Johanna Rådeström tidigare gjort på detta tema utifrån sin bok Tillit och medledarskap: HÄR

Johanna Rådeström

Vid frågor kontakta gärna: Johanna Rådeström, IPF.

Inom området transformativ förändring och postkonventionellt ledarskap bedriver Eva Norrman Brandt praktiknära forskning som även knyter an till kulturpåverkade förändring och ledarskap sett ur en vuxenutvecklingsteoretisk lins. Vuxenutveckling applicerad på ledarskap kompletterar gängse teorier om ledarskap i förändring genom att denna forskningstradition springer ur utvecklingspsykologin och belyser den vuxna individens möjliga utveckling mot bredare perspektiv, komplexitetsförståelse och självinsikt. En ledare med högre kapacitet att hantera komplexitet anses bättre rustad att leda transformativa förändringar. Detta lyftes särskilt fram i Evas licenciatavhandling. Evas avhandling kompletterades med en poulärvetenskaplig bok på ämnet ”Transformativ förändring och Agilt ledarskap” (Sanoma 2021, se under publikationer).

Fortsatt forskning som ett led i en doktorsavhandling inkluderar nu en fallstudie inom området Transformativ förändring och Ledarskap. Denna gång inom sjukvårdens område där Eva studerar en större förändring inom Region Stockholm och ger röst åt de olika aktörerna inom sjukvårdens sammansatt område. Avhandlingen planeras läggas fram september 2026 på Södertörns Högskola Företagsekonomiska avdelningen.

För länk till Eva Brandts licentiatavhandling ”Transformativ förändring och postkonventionellt ledarskap” klicka här

För länk till förlaget för ”Transformativ förändring och agilt ledarskap” klicka här

Här finner du även några publicerade rapporter på detta tema

  • Navigating Change: Experiences of Digitalization Projects within the Swedish Transport Administration (2025). Klicka för Artikel
  • Transformational Change and Digitalization—The Case of the Swedish Road and Transport Administration (2023). Klicka för Artikel
  • The future trip: a story of transformational change (2019). Klicka för Artikel
  • Transformational change by a post-conventional leader(2018). Klicka för Artikel
Eva Norrman Brandt

Vid frågor kontakta gärna: Eva Norrman Brandt, IPF.

Studien handlade om hur ett bra lärande- och kommunikationsklimat i arbetsgrupper kan bidra till både högre prestationer och bättre hälsa i organisationer. Fokus låg på hur god kommunikation och lärande faktiskt kan utvecklas på arbetsplatser inom kommuner och landsting.

Projektet var ett tvärvetenskapligt samarbete mellan IPF och Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Uppsala universitet. Forskargruppen bestod av forskare i företagsekonomi, organisation och lärande, personalvetenskap samt arbetsmedicin och leddes av docent Birgitta Södergren vid IPF och prof. Eva Vingård vid AMM. Syftet var att öka kunskapen om hur konstruktiv kommunikation och ett gott lärandeklimat kan skapa ett bättre arbetsliv – med både högre produktivitet och ökad hälsa. Ett 20-tal enheter inom flera kommuner och landsting deltog och fick, utöver att bidra till forskningen, praktisk träning och coachning i att utveckla sin kommunikation. Resultaten finns publicerade dels i en avslutande rapport, dels i Dr. Fredriks Molins avhandling.

För en översiktlig forskningsrapport om resultaten från projektet Balanserad kommunikation Klicka här

Fredrik Molin

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

I forskargruppen vid Avdelningen för Arbets- och Miljömedicin vid Uppsala universitet undersöker vår forskare Fredrik Molin delaktighets- och implementeringsprocesser inom arbetsmiljöområdet, med särskilt fokus på hur ett strukturerat arbetssätt kan stödja svenska kommuner i deras systematiska arbetsmiljöarbete. Genom att studera hur detta arbetssätt införs och används i praktiken ökas förståelsen för vilka faktorer som underlättar eller hindrar en hållbar implementering i kommunal verksamhet.

Projektet lägger särskild vikt vid att belysa hälso- och produktivitetsrelaterade faktorer, såsom upplevd produktivitet, sömnkvalitet och organisatorisk rättvisa. Dessa faktorer används som indikatorer för att undersöka hur det nya arbetssättet påverkar medarbetarnas hälsa, välbefinnande och engagemang i arbetet.

Projektets resultat kommer även att ligga till grund för doktorand Sofia Paulssons kommande avhandling inom området.

Här finner du några publicerade rapporter på detta tema:

  • How management groups reason when deciding to use a model focusing on systematic work environment management (2019). Klicka för Artikel
  • Organizational factors behind low sickness absence in Swedish municipalities—An explorative qualitative study (2025). Klicka för Artikel
  • Success factors when implementing a structured support model for systematic work environment management in operating departments (2022). Klicka för Artikel
  • Implementing New Working Practices Through a Structured (2021). Klicka för Artikel
Fredrik Molin

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

Organisation och styrning

Vi intresserar oss för verksamheter som system där frågor om organisering och styrning får central betydelse. Inte sällan handlar det om samspelet mellan struktur och individ kopplat till aktuella utmaningar i ofta svårstyrda och komplexa verksamheter, i tider av turbulens och krav på förändring.

Inom Trafikverkets uppdragsforskning undersöker vi i pågående och avslutade projekt hur nyckelaktörer i digitaliseringsprojekt upplever sina roller och kopplingen till myndighetens vision. Resultaten från projektets förstudie visar att arbetet ofta upplevs som fragmenterat, med otydliga roller och bristande helhetssyn, vilket försvårar måluppfyllelsen. Samtidigt har förändringsberedskapen ökat, och både chefer och medarbetare är mer medvetna om behovet av förändring.

Studierna pekar på behovet av tydligare styrning och kommunikation, bättre samordning mellan initiativ, och att ta tillvara kompetens och erfarenheter inom myndigheten. Att synliggöra framgångar och sprida lärdomar mellan verksamheter är också viktigt för att undvika dubbelarbete och resursslöseri. Projekten bidrar med insikter om hur Trafikverket kan utveckla sitt digitaliseringsarbete och skapa större nytta i pågående förändringsarbete framöver.

Fredrik Molin

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

I komplexa, multiprofessionella verksamheter sker problemlösning ofta i expertgrupper där medlemmarnas specialkunskaper formar hur problem förstås och lösningar utformas. När kunskap koncentreras till specifika enheter, som projekt eller programkontor, uppstår risk för kunskaps-bias. Det innebär att lösningar begränsas till det egna kunskapsområdet, vilket kan leda till att andra relevanta perspektiv förbises. En snäv problemförståelse minskar möjligheten att se helheten och hitta hållbara lösningar.

Projektet som genomförs inom ramen för Trafikverkets forskningsportfölj undersöker om artificiell intelligens kan bidra till att integrera flera kunskapsområden i gemensamma problembeskrivningar. Särskilt fokus ligger på kunskapsgrafer, den teknik som används i många moderna AI-system och språkmodeller. Genom att koppla samman information från olika källor kan dessa grafer minska effekterna av kunskaps-bias. Syftet är att skapa mer mångfacetterade analyser och lösningsförslag. Målet är också att öka transparensen i komplexa beslut. Samtidigt ska tekniken stärka kunskapsöverföringen mellan experter och grupper.

Johan Hansson

Vid frågor kontakta gärna: Johan Hansson IPF.

I forskargruppen vid Avdelningen för Arbets- och Miljömedicin vid Uppsala universitet undersöker vår forskare Fredrik Molin delaktighets- och implementeringsprocesser inom arbetsmiljöområdet, med särskilt fokus på hur ett strukturerat arbetssätt kan stödja svenska kommuner i deras systematiska arbetsmiljöarbete. Genom att studera hur detta arbetssätt införs och används i praktiken ökas förståelsen för vilka faktorer som underlättar eller hindrar en hållbar implementering i kommunal verksamhet.

Projektet lägger särskild vikt vid att belysa hälso- och produktivitetsrelaterade faktorer, såsom upplevd produktivitet, sömnkvalitet och organisatorisk rättvisa. Dessa faktorer används som indikatorer för att undersöka hur det nya arbetssättet påverkar medarbetarnas hälsa, välbefinnande och engagemang i arbetet.

Projektets resultat kommer även att ligga till grund för doktorand Sofia Paulssons kommande avhandling inom området.

Här finner du några publicerade rapporter på detta tema:

  • Organizational factors behind low sickness absence in Swedish municipalities—An explorative qualitative study (2025). Klicka för Artikel
  • Success factors when implementing a structured support model for systematic work environment management in operating departments (2022). Klicka för Artikel
  • Implementing New Working Practices Through a Structured (2021). Klicka för Artikel
  • How management groups reason when deciding to use a model focusing on systematic work environment management (2019). Klicka för Artikel
Fredrik Molin

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

Specialisering har länge varit den dominerande normen för organisering, där arbetet delas upp i mindre delar som hanteras av experter. Detta har ökat effektiviteten men också komplexiteten, eftersom varje ny uppdelning kräver mer koordinering mellan specialister. I dag kan till och med enkla processer involvera många olika yrkesroller, vilket riskerar att göra organisationer trögrörliga.

Begreppet hyperspecialisering används för att beskriva den styrningsproblematik som följer av alltför långtgående specialisering. I en studie för Trafikverket tog vi systemteori som utgångspunkt för analys av de problem och utmaningar som följer med ambitionen att införa digitaliserade beslutsstöd i hyperspecialiserade organisationer. Med utgångspunkt i Trafikverkets uppdrag presenterade projektet förslag till praktiska utvecklingsområden, där modeller och verktyg för digitaliserade beslutsstöd kan utformas för att hantera ogynnsamma konsekvenser av hyperspecialisering och bidra till ändamålsenlig planering och drift.

Johan Hansson

Vid frågor kontakta gärna: Johan Hansson, IPF.

På uppdrag av Riksidrottsförbundet har IPF bedrivit ett projekt som fokuserar på frågan: Hur arbetar lokala idrottsföreningar för att bidra till nyanländas inkludering i det svenska samhället och svensk idrotts utveckling?

Frågan adresserades genom att undersöka föreningarnas arbete utifrån olikas infallsvinklar och teman. En viktig utgångspunkt var idrottsföreningarnas arbete ser mycket olika ut i landet. Syftet var att tillhandahålla en ingående beskrivning av olika arbetssätt i Sveriges idrottsföreningar och därmed också kunna identifiera drivkrafter och framgångsexempel, för vidare spridning till idrottsrörelsen i hela Sverige. Projektet gav också deltagande lokala idrottsorganisationer en möjlighet att byta erfarenheter och tillsammans på ett systematiskt sätt undersöka vad som gör faktisk skillnad i arbetet med inkludering.

Läs gärna rapporten HÄR

Eller lyssna på vår podd om projektet HÄR

Fredrik Molin

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

Falu kommun och Landstinget Dalarna bedrev ett gemensamt utvecklingsarbete i syfte att åstadkomma tidiga och samordnade insatser för barn med särskilda behov av stöd. Viljan och förmågan att samverka över professionsgränser, över huvudmannagränser och över gränser mellan olika förvaltningar har varit en viktig framgångsfaktor i arbetet.

Exemplet från Falun visar hur sådan samverkan gynnas av en atmosfär som präglas av tillit och är ett resultat systematiskt och tålmodigt och ofta ansträngande arbete med att utveckla ömsesidig respekt bland medlemmarna i arbetsgrupper och team.

För tillgång till projektets slutrapport som ingår i Tillitsdelegationens forskningsantologi (SOU 2018:38) klicka här

Johan Hansson

Vid frågor kontakta gärna: Johan Hansson, IPF.

IPF:s Birgitta Södergren har varit följeforskare i projektet Den svenska flaggskeppsfabriken, som undersökt hur tio ledande industriföretag lyckas bedriva produktion i Sverige. Projektet drevs av Teknikföretagen och IF Metall med stöd från Vinnova, och bland deltagarna fanns företag som ABB, Scania, Electrolux, Sandvik och AstraZeneca.

Trots bilden av Sverige som ett högkostnadsland finns här fabriker som i decennier lyckats konkurrera globalt. De är snabba på produktinnovationer, tar in ny teknik och hanterar förändrade kundkrav. Även om vägen är utmanande har de lyckats behålla ledande positioner i sina nischer. Projektet har sökt svar på vad som gör detta möjligt – vilka styrkor, arbetssätt och organisationsformer som får tillverkning i Sverige att fungera.

För tillgång till projektets slutrapport klicka här

Birgitta Södergren

Vid frågor kontakta gärna: Birgitta Södergren, IPF.

Samhälle

I flera av våra projekt tar vi en bredare samhällsansats och studerar samspelet mellan människor, grupper, organisationer och samhällsstrukturer. Vi undersöker med intresse frågor som demokrati, makt, tillit, kultur och social förändring. Målet är att aktivt bidra med kunskap som stärker demokratin, främjar hållbara lösningar och skapar goda förutsättningar för både individ, organisation och samhälle.

På uppdrag av Riksidrottsförbundet har IPF bedrivit ett projekt som fokuserar på frågan: Hur arbetar lokala idrottsföreningar för att bidra till nyanländas inkludering i det svenska samhället och svensk idrotts utveckling?

Frågan adresserades genom att undersöka föreningarnas arbete utifrån olikas infallsvinklar och teman. En viktig utgångspunkt var att idrottsföreningarnas arbete ser mycket olika ut i landet. Syftet var att tillhandahålla en ingående beskrivning av olika arbetssätt i Sveriges idrottsföreningar och därmed också kunna identifiera drivkrafter och framgångsexempel, för vidare spridning till idrottsrörelsen i hela Sverige. Projektet gav också deltagande lokala idrottsorganisationer en möjlighet att byta erfarenheter och tillsammans på ett systematiskt sätt undersöka vad som gör faktisk skillnad i arbetet med inkludering.

Läs gärna rapporten HÄR

Eller lyssna på vår podd om projektet HÄR

Fredrik Molin

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

En forskningsantologi på uppdrag av Sveriges Riksdag där ledande forskare ger sin syn på demokrati och demokratiska processer. I fokus står demokratins tillstånd idag och med detta som utgångspunkt tecknas också olika framtidsscenarier. Redaktörer är IPF:s forskare docent Katarina Barrling och Sören Holmberg, professor emeritus vid Göteborgs universitet

Ladda ner antologin HÄR

Katarina Barring

Vid frågor kontakta gärna: Katarina Barrling, IPF.

Katarina Barrling, docent och affilierad forskare på IPF utvecklar i sin bok ”Världens mest protestantiska land – Sverige, det extrema landet lagom”, vad den nära kopplingen mellan kyrka och stat har inneburit för samhället och offentlig sektor. Hur knyter värdegrundsarbeten och tillit an till kristendomens tro, hopp och kärlek, och hur är vår demokratiska grundsyn kopplad kristendomens (på sin tid radikala) budskap om alla människors lika värde? Vi tror att vi är sekulariserade – men är samtidigt upptagna av att ”tro rätt” och att inte avvika.

Lyssna på vår podd där Katarina samtalar med IPF:s Ulrika Karlhager på detta tema: PODD

Boken kan beställas via förlagets hemsida: Klicka här

Katarina Barring

Vid frågor kontakta gärna: Katarina Barrling, IPF.

På uppdrag av Delegationen för unga och nyanlända till arbete (Dua) i samarbete med Arbetsförmedlingen, och i samverkan med SKR och ett antal partsorganisationer, bedrev IPF ett forsknings- och lärprojekt där syftet var att finna bättre vägar för att få unga till arbete genom att studera positiva exempel. Projektet var uppdelat i två delar.

Delprojekt 1 inriktade sig på samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen och andra relevanta lokala aktörer. Delprojekt 2 var inriktat på företag som anställer unga och unga nyanlända. I projektet gavs utvalda kommuner och lokala arbetsförmedlingar, samt utvalda företag, under ett år, möjlighet att diskutera, analysera och systematisera kunskap och erfarenheter utifrån det som gör positiv skillnad i arbetet med att få unga i arbete.

Samverkan för ungas etablering. SOU 2018:12. Forskarrapport från lärprojekt med 15 kommuner, Arbetsförmedlingen och 4 företag. Hämta rapporten HÄR

Fredrik Molin

Vid frågor kontakta gärna: Fredrik Molin, IPF.

Kontakt

Olof Karnell

Olof Karnell

VD
Tel: 070-214 3132
Mejl: olof.karnell@ipf.se

Charlotte Winberg

Charlotte Winberg

Kundservice
Tel: 070-399 41 46
Mejl: charlotte.winberg@ipf.se

To top